torsdag 10 februari 2011

Kaos

Jag är borta mkt just nu genom jobbet, därav min frånvaro ibland på bloggen!
Har varit i Malmö i två dagar på utbildning och jag såg igår att det skulle bli dåligt väder men det ordnar sig tänkte jag.
Kom på flygplatsen på Sturup och där var allt försenat men lyckades komma med ett flyg tack vare att jag skulle vidare till Sundsvall från Bromma. Då är det lugnt tänkte jag i Malmö var det bara regn och grått.
När vi närmade oss Bromma sa kaptenen vänligt att vi var tvungna att befinna oss i nåt "viloläge" eftersom det var för halt för att landa! Jag hade kommit över min gamla flygrädsla ganska bra men då började den krypa på mig igen!. Kände efter ett tag att nu är det inflygning på gång men så bullrade motorerna helt vilt och planet ändrade riktning uppåt igen i hög fart och en massa oljud tyckte jag att det blev. Kändes som om jag befann mig i en amerikansk film som handlade om flygkatastrofer. Efter långa minuter sa kaptenen vänligt : Vi måste landa på Arlanda beklagar men vädrets makter rår vi inte på!
Nej just det och hur ska jag ta mig till Sundsvall och så vidare, hjärnan jobbade för högtryck.
Sen blev det en inflygning och landning jag sent skall glömma och inte hellre de stackarna som satt bredvid mig. Flygrädslan är tillbaka!!!
På Arlanda var det fullt kaos för alla, tom den vänlige piloten för han visste inte var han skulle parkera planet.
Väl inne i hallen var alla man frågade om hjälp, dit man blev hänvisad, sura, arga stressade. Visst kan jag förstå att de hade en stressad jobbsituation men uppföra sig kan man väl ändå. Det var bara att själv hitta lösningar och nu har jag hamnat på hotell i Bromma och hoppas att flyget kan starta i morgon bitti!
Jag vill hem till kära Backe nu och min familj å så ska jag jobba i morgon!!
För att fullborda dagens bedrövelser körde taxichaffören som en biltjuv från Arlanda till Bromma. Oplogat och snömodd i rallyfart, mina funderingar då var: ska dagen sluta med en avåkning och en natt på akuten.....

1 kommentar:

  1. Visst är det konstigt att man alltid blir drabbad av något när man ska ut och resa. Det är nästan så att om något mot alla eventualiteter skulle fungera så blir man stående med gapande mun men helt förstummad.

    SvaraRadera

Bloggintresserade